Nu börjar jag bli less på att aldrig få komma ut och hitta på ngt utan barnen.
Visst att man har skaffat barn och får se till att ta hand om dom och inse att man
inte har samma tid för kompisar längre, och det gör vi.
Vi är inte ens intresserade av att vara ute och festa och ha oss utan är hellre med familjen, men nån gång måste man faktiskt få komma ut TILLSAMMANS och träffa kompisar och hitta på nåt utan barn.
Det har jag och älskling fått gjort typ en halv gång sen vi fick theo, snart 2 år sedan.

Det handlar inte om att vi inte vill ta hand om våra barn, eller tycker att dom är ivägen, utan att vi vill få lite tid tillsammans och det behöver faktiskt ALLA föräldrar nån gång!
Ska man orka måste man få vila nån gång oxå.

Alla lämnar väl bort barnen över nån natt lite då och då för att få komma ut och roa sig, men så fort vi får frågan att hänga med nånstans måste vi säga nej, eller att vi turas om med att stanna hemma med barnen.. vilket betyder att vi aldrig får komma ut tillsammans och roa oss med varandra.

Vi älskar våra pojkar öerhört mycket och det vet alla,
MEN(!) även vi måste få lite ledigt nån gång, så snart anlitar vi en nanny!


(vet iof att det hade kunnat varit annorlunda tillsammans med andra om vi valt rätt från början)